med omgivningen.
Ibland halkar jag liksom av stigen. Känner att jag inte riktigt hänger med. Eller ligger lite före. Tänker lite annorlunda än andra.
Jag kände mig på något udda sätt besläktad med det lilla gulnande rosenbladsknippet som mitt i allt det gröna bestämt sig för att börja göra höst. Bara för att vara på den säkra sidan och inte halka efter när det väl är dags. Att ha lite koll och visa att man vet vad som komma skall...
Lite rosenbladsfunderingar så här i mitten av sommaren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar